Göteborgs Rapé 22 White Portion

Blogg. Kul med blogg. Ju.

Okej, då var den alltid så svåra inledningen skriven. Magnifico.

Juli nu. Senaste bloggen i februari. Längesedan. Dåligt skött. Framförallt dåligt skött att inte blogga under aPRIL(L) månad. Hehe. Det hade varit något. Men det har ju snusats under tiden. Vulgära mängder nästan. Ligger tomma snusdosor lite varstans här hemma. När man ska in i köksskåpen och hämta en bra skål till morgonyoghurten bara väller det ut dosor. Knakar i madrassen gör det. Man snubblar runt och slår sig och skit. Ni fattar. VULGÄRA MÄNGDER.

Varje morgon dessutom: spritter i överläppen. Nytillkommet fenomen. Mycket märklig känsla. Liksom rycker i den gör det, som om det satt en fiskelina i den och en ivrig fiskare för hala in en. Lugnar sig dock efter att en prilla åkt upp så det är ju enkelt avhjälpt vilket är skönt. Så det blir.

Dagens gäst att få bli synad från topp till tå är Göteborgs Rapé 22. Den extra mjuka men också extra starka prillan. Tydligen. Dosan ser ni på bilden. Har inte tagit den bilden förövrigt. Viktigt att hänvisa källa då man ju inte vill ha dom stora drakarna flåsandes i nacken. “Do you have permission for that very very good picture, Bloggis? No? See you in court then. Fyfan. Bilden är alltså tagen av någon annan. Har googlat fram den. Har egentligen tagit en egen bild men den är i mobilen och mobilen har laddat ur och hittar ej laddaren så nu blev det såhär. Ska väl inte snöa in på dosan hela kvällen men en parentes är att den känns prototypig och lite fattig. Pappret är papprigt när man känner efter, och inte glansigt i känslan som på de andra Göteborgs Rapé-dosorna. Det är väl egentligen helt skitsamma men nu är det sagt.

Prillan dock. Mjuk. Otroligt mjuk faktiskt. Som att peta upp en bit moln under överläppen. Man blir snabbt respektfull och mån om att inte göra den illa. Viskar lite till den och kanske smeker den lite lätt först. Men sen åker den upp med en jävla fart och där får den ligga. Och den ligger bra där, den lilla älsklingen. Försynt inbakad mellan känsliga tandrötter och sargat tandkött puttrandes ut nikotin.

Är den stark då? Inte så man trillar av pinn. Nu är väl Bloggis nikotinreceptorer närmast utbrända efter de senaste månadernas snusvältring, men när det finns så mycket extra starka prillor som det gör nu är kanske inte styrkan som sticker ut. Man kanske skulle ha nöjt sig med “Göteborgs Rapé 22 – den sinnessjukt mjuka snusen” vid lanseringen.

Smakar gör den också, men inte mer kontroversiellt än dess syskon Göteborgs Rapé Original White. Men den är ju å andra sidan sensationellt god så det var nog lika bra. Enligt försäljaren är det ett nytt recept men samma gamla goda smak vilket förstås inte går ihop. Där har man fifflat lite med sanningen.

Omdömet lyder:

  • Smak: 4/5. Välkomponerad rackare det här. Men inget nytt under huven, det är samma gamla väloljade maskineri.
  • Prilla: 5/5. Snusets kashmirmotsvarighet. När man tillslut plockar ur den säger man farväl innan man ömsint lägger den i sopen, samtidigt som man tackar för den fina stund man fått dela.
  • Styrka: 3/5. Helt OK styrka men man kan inte valsa runt och bara: jag snusar bara starksnus jag” med en 22:a under läppen för så stark är den inte.
  • Finess: 5/5. Men hur har det gått till? Hur har man liksom skapat den här typen av mjukhet? Så mycket finess bakom det här, det märker man. Den är ljuvlig. Genierna bakom denna skapelse måste dela med sig av sina hemligheter även till sin konkurrenter för så här måste alla få ha det.
  • Helhet: 9/10. Bara snusen i sig: bra på gränsen till mycket bra. Men eftersom man blir en ödmjukare och mer kärleksfull person av den här prillan är det toppbetyg som gäller. Nu ska Bloggis rycka en kall 22:a från kylen och ha en vördnadsfull och fin stund!

Hej!

2 Comments

Leave a Reply to Bloggis Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *